 |
| Karl Sverkerssons sigill |
Karl Sverkersson, född 1130, död 12
april 1167 på Visingsö, östgötarnas kung senast
1158, svensk kung från 1161. Son till Sverker d.ä. och
Ulvhild Håkansdotter (Thjottaätten). Gift 1163 med Kristina,
dotter till den skånske stormannen Stig Hvitaled och Valdemar
I:s syster Margareta.
Barn:
1. Sverker d.y. Karlsson
Biografi
Karl Sverkersson var son till kung Sverker d.ä., som mördades
1155 eller 1156, vilken han troligen omedelbart efterträdde
som kung i Götaland. Sedan han i slaget vid Örebro besegrat
troninkräktaren i Svealand, den danske prinsen Magnus Henriksson,
och dödat denne (1161), fick han väldet även över
denna del av riket och kallade sig sedan svearnas och götarnas
konung.
Under Karl Sverkerssons regering fick Sverige 1164 sin förste
ärkebiskop, då Alvastramunken Stefan tillträdde
ämbetet, enligt bevarade påvebrev efter önskemål
från kungen, Ulf jarl och de svenska biskoparna. Alvastra
kloster hade grundats av kung Karls föräldrar men själv
gynnade han också Vreta kloster och Nydala kloster med donationer.
Enligt ryska krönikor, företogs ett misslyckat krigståg
till Ryssland av svenskarna 1164, det är möjligt att detta
utgått från Finland. På våren år 1167
överfölls och dödades Karl Sverkersson på Visingsö
av Erik den heliges son Knut Eriksson, vilken därefter också
övertog kungaämbetet. Han begravdes i Alvastra kloster.
Karl Sverkerssons sigill (se fig.), visande kungen sittande på
sin tron, är det äldsta svenska kungasigill som finns
i behåll. Under hans regeringstid utfärdades också
den äldsta bevarade i Sverige skrivna urkunden, utfärdad
av ovannämnde ärkebiskop Stefan.
Denna
text omfattas av GNU
Free Documentation License. Den använder sig av material från
Wikipediaartikeln
"Karl
Sverkersson".
|